Award + Sju Saker om mej
Med awarden följer ett uppdrag att berätta sju saker om sej själv.
Men precis som Kerstin, har jag också varit ganska återhållsam med att berätta en massa privata detaljer om mej själv här på bloggen... Och tänker inte göra det nu heller, faktiskt - men sju lite mindre privata saker, fast ändå lite småintressanta och som ni inte har hört innan, ska jag nog kunna komma på iallafall. :-)
---
ETT: Kan ju börja med ett litet tips! ;-) Om ni vill framstå som intressanta i mina ögon, så ska ni inte presentera er med namn + yrke när vi träffas för första gången! Berätta mycket-mycket hellre vad ni helst ägnar er åt på fritiden (och det behöver inte alls vara foto eller bloggande!). Jag tycker nämligen att människor som mer eller mindre identifierar sej med sitt jobb är så-å-å tråkiga. Därmed inte sagt att de ÄR tråkiga, men de framstår tråkigare än vad de behöver vara - i mina ögon alltså!
TVÅ: En logisk uppföljning av punkt ett måste väl vara varför jag är så ointresserad av jobb och yrkesliv... Möjligen på grund av att jag inte skulle hinna sätta sprätt på min lön om jag vore högutbildad "nånting fint" och jobbade heltid eller t o m ännu mer, och det vore väl synd!? ;-) Jag föredrar att inte jobba mer än vad jag behöver, och när lönen är slut så är den... Det är oviktigt i förhållande till allt roligt jag hinner göra på min rikliga fritid!!
TRE: När jag var liten pressade omgivningen på en hel del om att jag borde bli journalist. Det ville dock inte jag! Jag skulle bli författare istället. Fast det har jag inte heller blivit... Däremot har jag varit tidningsredaktör (ideellt arbete) och sålt en och annan novell till tidningar. :-)
FYRA: Jag har aldrig fått något foto publicerat mot ersättning (inte ens i form av en triss-lott eller så). Den dagen någon betalar mej för ett foto - då ska jag börja kalla mej fotograf åtminstone i bloggheadern. Nu är jag bara en glad amatör-fotografiska som leker med kameran, och gör precis vad jag själv vill med både den och mina bilder. :-)
FEM: Jag är en teoretiker ut i fingertopparna! När jag blir riktigt intresserad av något så sätter jag mej verkligen in i ämnet och läser in mej ordentligt på ALLT jag kan hitta om det. Däremot är samma fingertoppar inte speciellt praktiskt lagda... Den enda tekniska apparat de klarar av att sköta är nog faktiskt kameran, och datorn också kanske...? Verktyg är inte lönt att sätta i händerna på mej - inte mer avancerade sådana än sopkvastar och diskborstar iallafall... <:-)
SEX: Det är möjligt att min ohändighet har ett samband med att jag även har stora problem med att skilja på höger och vänster??? I huvudet vet jag ju mycket väl vad som är vad, men be mej peka åt ett av hållen och jag kommer att vifta en lång stund med båda händerna innan jag har bestämt mej för vilket som är det rätta - plus att det kan visa sej vara fel håll iallafall...! STÅNK...
SJU: Med tanke på hur illa jag stavar bitvis här i bloggen, men framförallt när jag lämnar kommentarer i andra bloggar, så finns det antagligen en och annan som undrar om jag alltid har haft problem med den saken... Svar NEJ - det beror på att jag trots att jag har använt mej av tangentbord i 30 år fortfarande måste titta på det för att hitta rätt bokstav, och att mitt tangentbord numera ser ut så här:
That´s it!!! :-) (Fast jag har förstås inte slitit på just detta tangentbord i 30 år... Men borde de inte hålla sej läsbara i lite mer än tre-fyra år???).
/AnnaKK, som väljer att inte skicka awarden och uppgiften vidare till sju speciellt utvalda utan istället föreslår att vem som helst som känner sej manad tar den!
Hej:)
Det var en väldig roligt och intressant läsning:)
Att stava fel ..jisses ..det gör jag på nästan varje ord ..och mina tangenter går det att se vad som står på ..än ..men jag är nog lite för snabb och tror att jag är bättre än vad jag är på att stava ..så jag har kryssat i att det skall komma fram en röd streck under de ord jag stavar fel....Det är väldigt fint med de långa röda streck under alla ord . kan jag härmed meddela ;)
hoppas du får en bra dag :D
kram
:-) jag känner i mej i mycket där, vi har nog mer gemensamt än kameran....
ja jag fick en sån award från Mimmi och ska väl försöka tota ihop något om mej :-) är väl inte heller så personlig på min blogg, utan mest om vardags ting :-)
kul att läsa lite mer om dej,.. vilken bra grej egentligen att lära känna varandra lite mer :-)
ha en skön dag
Kul att läsa, jag stavar illa jag med när jag ska lämna kommentarer.... man skriver klickar på skicka och sen läser vad man skrivit och ser att det blivit hur tolkigt som helst..jaja...
!
Tufft att läsa - jag som trodde NU ÄNTLIGEN ska jag få veta vad hon har för skonummer, vad hennes frukost helst består av hihi..nix jag skojar naturligtvis, undrar om man ingentligen kunde skriva mer intressant och härligt som du gjort. Något jag lärde mig fort om dig när jag hamnad på din blogg var - hon kan, hon ger glädje o underbara små ljusglimtar i enkelhet.
Grattis du borde få sånt här varje dag....
Kramiz Anki N
Åh, vilken intressant och rolig läsning. Formulera sig, det är du verkligen en fena på.
Jag skrattar gott åt tangentbordet. Jag förstår ditt dilemma när jag ser det. ;)
Ha en fin dag och tack för att du delade med dig.
Men, du stavar ju inte illa! Jag däremot är ju så snabb med fingrarna och med tanken att jag kastar om bokstäverna, ligger ett ord före plus att tangentbordet inte tar alla gånger jag trycker ner en bokstav och sedan glömmer jag att korrekturläsa...JAG gör massor av fel!
Svar ang silvermisdeskurserna...ett stipendium skulle sitta perfekt:) Det finns silversmideskurser här också men det är just miljön och stämningen på Nyckelviksskolan kombinerat med metallämnet som är så magiskt. Det är inte samma sak att sitta här själv i köket och böja tråd:( Sommarkurser skulle däremot kanske vara något...
Hihi! Se där, man kan ju undra vad en silverMISDESkurs är för något...nu var jag för snabb igen:)
Suveränt skrivet och berättat, inte så personligt i grunden men ändå så personligt på ngt sätt, Du är en fena på att skriva på ett sätt som gör att jag läser allt Du skrivit under Dina sju punkter.Älskar Din inställning till detta med arbete, är själv på väg åt det hållet, önskar jag hade kommit dit tidigare i livet.
Du måste nog ta Dej till Ditt kantarellställe snart förresten, inte så långt att gå, så då kan Du ju ta med kameran:)
Nu ett långt bad sedan tidigt i säng ikväll, trött i "knoppen", patienterna ringer inte om waran till oss längre utan allt handlar om den där svininfluensan som Du kanske hört talas om:))
Kram //annette
Det blev ingen foto promenad för mig idag heller ..men min kamera såg så ledsen ut att jag förbarmade mig över den och tog några fågel kort ...genom fönstret ;)
ha en försatt fin kväll
kram :)
Intressant att se vilka bokstäver som ryker först från tangentbordet. ;-D
Har själv samma utgåva - ett där bokstäverna försvinner gradvis för varje dag. ;-) Själv har jag inte så stora problem med det längre eftersom jag inte tittar på det, men gubben gnäller lite när han inte vet var han ska trycka. HAHA!! Lite får han väl chansa!
Btw - stavfelen beror på att det finns en liten kines i tangentbordet och han älskar att spexa och kasta runt bokstäverna!
Kramen!
Oj oj! Inte lite slitet tangentbord. :P
Ang. höger eller vänster:
Jag är precis likadan!
:D
Då måste jag vara urkul, jag har nämligen fått lite "påstötningar" över att jag ALDRIG skriver om mitt jobb. ;)
Jag behöver dock inga siffror eller bokstäver på tangentbordet, tittar aldrig på det ändå. ;)
Förstod inte alls varför Herr Bayard så innerligt gärna ville ha ett nytt tangentbord där hemma, NÄR DET GAMLA FUNGERADE!!!
